Fortfarande sängläge - samtal med Tumme - 7 november

Ännu inte bra - men inga kräkningar. Skönt. Dock fortfarande svårt att äta. Blir med nyponsoppa; så gott!

Johanna är i Trelleborg med sin pappa och firar Hugo som fyller två år.

Telefonen ringde på kvällen och Thomas vill prata om något allvarligt.

Han ville förvissa sig om att inte samma sak skulle hända nu när han och Michan fick barn, som det som hände när han och Åsa fick barn. ?????????????????????? Vem fattar något? Inte jag i alla fall.

Fick dock lugnat honom med att jag inte ens vågar glädjas åt barnet. Vet inte om han förstod innebörden av detta. Antagligen inte.

Han ville att vi skulle fortsätta träffas och hoppades att vi inte skulle behöva bryta såsom han gjorde förra gången. Han förstår inte att det som sker, sker INOM HONOM.

Skulle så gärna vilja ha en bra relation med Michelle, men vågar inte närma mig. Thomas skulle väl få spel.

Vidare pratade han om att Michelle blivit väldigt illa berörd när jag sa att hon var cynisk. Det sa jag när det gällde hennes medverkan vid ADHD-diagnos hos Hans. Att jag menade att vi inom vården (och polisen och soc) kan få en cynisk inställning till patienterna rent generellt hade de inte uppfattat. Nä, så kan det gå när man inte vill "prata ut" eller svara i telefon när jag ringde dagen efter för att förklara mig. Detta har jag lagt bakom mig, förklarade jag för sonen. Orkar inte med att dra saker i långbänk, som Åsa var expert på. Punkt slut om detta.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0